Två anarkister om valet

Två anarkister om valet

Valrörelsereportagen fortsätter nu till två oorganiserade anarkister, Sara och Simon, som båda ser på valet med nästan enbart skeptiska ögon.

Den autonoma rörelsen har i detta val ingen utpräglad kampanj. Därför blir frågorna inte lika självklara som till intervjuerna med Ung Vänster Skåne, Virvelvinden eller SP-Lund. Så, vad gör ni egentligen?

- Om man snackar i termer av kampanjande har vi hjälpt våra kamrater i Virvelvinden med deras ”Ingen rasistisk reklam”-kampanj på bästa möjliga sätt. Annars har det inte varit mycket upporganiserat som hänt under alla parlamentariska partiers högtid. Men förstöra valplanscher och valbockar är något folk sysslar med åtminstonde. Det kanske låter orespektabelt och dumt, men vi accepterar inte samhällssystemet vi nu lever under. Politikerna bara försämrar för oss vanliga människor, vi vill nå till ett annat samhälle, då kan vi acceptera det nuvvarande ”demokratiska” styrelseskicket. Och att förstöra valaffischer är ju inte direkt något hot mot demokratin som vissa försöker få det till, det är snarare bara barnsligt roligt. Och vem har gett de rätt att finnas i det offentliga rummet, men aldrig vi utomparlamentariska grupper?

Även om förstörelsen av affischer är stor både i Lund och Malmö är modifieringen av affischerna nästan än större. Man kan se Jan Björklund med hitlermustasch, alla olika politiker med SUFs clownnäsor och propagandatexterna helt utbytta eller delvis förändrade.

- Att inte bara förstöra, utan också försöka visa på deras sanna sidor, känns ärligt och typ odestruktivt, menar Simon. Ibland har dock partierna själva varit duktiga på att visa sina egna sidor, som t.ex. uppe i Stockholm där Moderaterna gång på gång har kört någon slags "freudiansk" affischering. Eller för den delen bildekalerna, också från Moderaterna, med texten ”Arbete ger frihet”. Då kan man skratta högt och njuta av borgerlighetens dumhet.

Diskussionen fortsätter livligt och glider in på själva valet i sig. Hur ställer sig den autonoma rörelsen till röstskolk? Om man ska rösta, hur ska man då rösta? Fördelar, nackdelar med att rösta eller inte rösta?

Jag tror vi båda är överens om att röstskolk är något idealistiskt och i dagsläget oerhört dumt och onödigt, säger Simon. Det är klart att vi inte vill legitimera det politiska systemet som det ser ut idag och vi är inte heller intresserade av att engagera oss i kampanjer för att rösta på något särskilt parti eller någon särskild person. Däremot förändrar en rödgrön regering människors materiella status något och saktar ner nedskärningarna. Det blir helt enkelt mindre dåligt, för det är vad det handlar om. Då skapas också ett större utrymme för den utomparlamentariska kampen, när man inte drabbas lika illa som utav en borgerlig alliansregering.

Sara nickar instämmande och fortsätter på samma spår.

Inget av de parlamentariska alternativen förändrar något i grunden. Vi kommer fortsättningsvis leva i ett skitsamhälle med samma problem som tidigare. Däremot är det, som Simon säger, att det ena är mindre dåligt och därmed också det val man som anarkist kan göra. De stora förändringarna sker aldrig i parlamenten, hur som helst, de sker på gatorna och arbetsplatserna. Punkt slut.

Härmed var det slut med intervjuerna av de olika utomparlamentariska grupperna kring valet 2010 i Skåne. Progressive Photo hoppas ni har fått lite läsvärt material och fortsätter producera journalistik från ett tydligt vänsterperspektiv. På kommande är reportage om SDs möte i Landskrona, den fackliga konflikten med Bonik AB med mera med mera!