Tegelslottet - kort ockupation med längre efterspel


Idag är det en vecka sedan Lunds senaste ockupation offentliggjordes. Det aktuella huset ligger på Magle Stora Kyrkogata 4 och har tidigare varit Frälsningsarméns lokaler. Dagen innan ockupationen kom till allmänhetens kännedom hölls visningar i huset för intressenter. Priset? Sex miljoner.


Nedan presenteras ockupationen i en artikel med fokus på händelseförloppet, bakgrund och framtid.

Vid halvsju-tiden på måndagskvällen låg en kort artikel ute på Sydsvenskan där det kort och koncist stod att "Frälsis" lokaler var ockuperade. Då var polisen redan på plats.

Bakgrunden till Sydsvenskans scoop var en intervju som tidningen fått göra med Ghazal Delafrouz, talesperson från Ockupantscenen.
- Kravet var att de inte fick släppa nyheten förrän tisdag morgon, dvs. dagen därpå, säger en något irriterad Ghazal. Ursprungstanken var att öppna upp huset för allmänheten under tisdagsmorgonen och bjuda på frukost och visa möjligheterna som kommunen hade i form av att köpa huset och leja ut det billigt till bostadslösa.
Men Sydsvenskan kunde "inte undanhålla en så viktig nyhet för folket" (enligt en annan sds-journalist)... Och inte var dem långsamma med att ringa farbror blå heller.

Tiden efter offentliggörandet blir kritisk för ockupanterna i huset. När kommer polisen försöka storma? Vad ska vi göra nu när de egentliga planerna kring Tegelslottet, som huset kallas, har gått i stöpet? Frontdörren barrikaderas ordentligt så att polisen ska få det svårt att ta sig in den vägen. Ghazal berättar glatt kring stormningen.
- När polisen efter många timmars slit med att ta sig igenom den barrikaderade dörren, skickar de stegbil och kommer in bakvägen, lyckas alla ockupanter rymma ur huset och komma undan lagens långa arm.
Utanför huset har under kvällen en mindre folksamling om som mest dryga trettio personer visat ockupanterna sitt stöd och gett media intervjuer. Under kvällen planeras också hur man nu ska föra kampen vidare. Planerna för nästkommande dag spikas.

Tidigt under tisdagen serveras kaffe och kaka utanför Hemgården, ett hus i direkt närhet till Tegelslottet. Ockupanterna ansluter sig senare på dagen också till det politiska spektakel som i valtider äger rum på Stortorget. Flygblad delas ut och samtal, diskussioner tas med intresserade människor. I stort sett alla politiker i valstugorna visar stort ointresse för innehållet eller bakgrunden till ockupationen och låter hela tiden diskussionerna handla om det olagliga i handlingen. Vad som är mest kriminellt; att låta mängder med människor vara utan bostad eller att bryta sig in i tomma hus för att göra någonting konkret åt bostadsbristen låter jag vara osagt...
- Jag menar att bostadsbristen är ett av Lunds allra största problem, säger Ghazal. Och varken kommunen eller universitet har försökt att lösa situationen. Genom ockupationen tog vi vårt medmänskliga ansvar för att få kommunen att visa handlingskraft genom att köpa fastigheten och göra om lokalerna till billiga bostäder.
Hon kan dock se att Tegelslottet gav viktiga, om än väldigt små, konsekvenser. Kommunen och LKF tvingades under tisdagskvällen gå ut med en plan för att bygga fler bostäder samt ordna upp akutboenden med tio (!!!) platser...
- Sådana ringar på vattnet är viktiga, trots att de i det stora hela inte hjälper upp situationen speciellt mycket. Men man märker verkligen hur pressade politikerna och tjänstemännen är, de är verkligen tvingade att lugna ner stämningen genom att gå ut med en presskonferens där de presenterar någonting litet. Något litet som inte är speciellt bra, men som gör att de får positiv publicitet och verkar handlingskraftiga. 
Hur kampen för bostäder nu fortsätter är ovisst, tycker Ghazal. Huset på Magle Stora Kyrkogata 4 är numera relativt hårt bevakat och att gå in där innebär troligen en stor risk att bli gripen. Men än finns det fler hus att ockupera, även i centrala Lund, om man får tro ockupanterna. Men vad har ockupantrörelsen egentligen uppnått genom att ockupera, ockupera och ockupera?
- Om man ser på de snart två år vi har ockuperat hus har det hänt mycket. För två år sedan var ockupation en väldigt okonventionell och chockerande politisk arbetsmetod. Idag har den legitimerats allt mer och med tiden får troligen kommunen ge med sig och se hur normaliserat begreppet ockupation faktiskt har blivit. Att vi fortsätter kämpa på flera olika plan med olika arbetsmetoder, säger väl sig självt. Vi har ett mål och vi är inte nöjda förrän vi har nått dit.
Kampen fortsätter. Ockupera mera!

2 kommentarer:

Anonym | 6 september 2010 kl. 13:43

Super-duper-artikel! Kolla mailen.

Lotta | 6 september 2010 kl. 16:40

Så hilma bra blogg! den kommer jag följa! /lotta

Skicka en kommentar